Ridning i regn och blåst
Jag måste säja ridning inte var det första jag längtade efter när jag vaknade i morse. Det var både regnigt, kallt och blåsigt och tanken på att ställa in var ganska lockande.
Men när vi väl kom ut så var det helt OK, trots att regnställen läckte och vi var genomblöta. Tack och lov kändes det inte så mycket under tiden jag red, men när jag satt av upptäckte jag att jag var lika blöt som om jag badat med kläderna på.
Däremot blev det lite dramatik - hästen jag red var riktigt gasad och ville gärna både tölta, trava och galoppera. Det var mycket iver och fart i henne, man behövde inte driva på henne direkt.
När vi kommit ungefär halvvägs och töltade längs en grusväg fick hon för sig att hon skulle dra. Och drog gjorde hon! Hon brydde sig inte ett dugg om mina kommandon, utan bröt sig ut ur ledet och skenade iväg. Tack och lov fick jag stopp på henne efter ungefär 50 meter och jag hann aldrig bli riktigt rädd. Efter det var hon jättestirrig en bra stund och det kändes som att sitta på en krutdurk, men när vi kom in i skogen lugnade hon ned sig lite grann.
Det var väldigt fina ridvägar, genom djup skog, hagar och ängar, och vi var ute i ungefär två timmar. Det hade helt klart varit trevligare med bra väder, men vi var nöjda med ridturen ändå.
Men när vi väl kom ut så var det helt OK, trots att regnställen läckte och vi var genomblöta. Tack och lov kändes det inte så mycket under tiden jag red, men när jag satt av upptäckte jag att jag var lika blöt som om jag badat med kläderna på.
Däremot blev det lite dramatik - hästen jag red var riktigt gasad och ville gärna både tölta, trava och galoppera. Det var mycket iver och fart i henne, man behövde inte driva på henne direkt.
När vi kommit ungefär halvvägs och töltade längs en grusväg fick hon för sig att hon skulle dra. Och drog gjorde hon! Hon brydde sig inte ett dugg om mina kommandon, utan bröt sig ut ur ledet och skenade iväg. Tack och lov fick jag stopp på henne efter ungefär 50 meter och jag hann aldrig bli riktigt rädd. Efter det var hon jättestirrig en bra stund och det kändes som att sitta på en krutdurk, men när vi kom in i skogen lugnade hon ned sig lite grann.
Det var väldigt fina ridvägar, genom djup skog, hagar och ängar, och vi var ute i ungefär två timmar. Det hade helt klart varit trevligare med bra väder, men vi var nöjda med ridturen ändå.
Kommentarer
Postat av: Maria
Låter härligt, kan misstänka att det känns i benen efteråt! :)
Postat av: Helena
Kul. kul. Vi red en dagstur i somras i Funäsdalen. Närmare bestämt Ramundberget. Det var riktigt roligt. Jag har tyvärr blivit en mes när det gäller ridning efter att blivit sängliggande med dubbelseende efter en rejäl avkastning för några år sen. Men med en lugn och fin häst går det utmärkt.
Trackback
