* Nattfari *

Varför skall E-posten krasha just när jag går och väntar på spännande mail???????

                            

Idag har det varit riktigt segt...vi har inte gjort många knop. Lugnt är det oxå, de två äldsta har sovit över hos kompisar och är kvar där än.
Har betat av lite jobb-planering, tvättat och plockat lite samt fastnat vid datorn emellan varven.
Snart måste vi ta oss i kragen och börja städa och skura, innan det slammar igen helt här hemma.
Det kommer att bli en tuff vecka, så det vore skönt att få åtminstone det överstökat.

För snart två år sedan började jag med Kundalini-Yoga.
Det var klockrent för mig och Yogan ledde mig in på nya spännande och outforskade vägar. Tyvärr var jag inte riktigt beredd på hur kraftfull hela processen skulle bli. När man börjar att arbeta med sitt energisystem, händer det saker i både kropp och själ, som kan vara väldigt omvälvande.
Med mig hände alldeles för mycket som jag inte var riktigt redo för, i en rasande takt, och till slut lade jag locket på.

Den här gången arbetar jag med mig själv utifrån och in.
Just nu har jag haft fokus på min kropp och att jag skall må bra fysiskt, och där har jag kommit in på en bra väg.

Men nu är det dags att ta tag i de andra bitarna också.

Fienden (till John Hron)

När jag var liten
och natten föll över min bädd
jag vågade inte somna
skulle jag vakna igen?
Nätter fyllda av fasor
jag var fruktansvärt rädd
Jag vill aldrig, aldrig vara så rädd igen
Men inget är värre än verkligheten
när den smyger sig nära inpå
hat och våld är på riktigt
och jävligare än så

Jag är rädd för marscherande kängor
och skallande rop
Rädda små pojkar som samlas i gäng
och suddas ut till en hop
Jag är rädd för de stora
jag är rädd när de bråkar och slåss
Jag är rädd när de säger:
Du är inte som oss

Vid en insjö nånstans här i Sverige
miste solen sin glöd
Svarta slöjor, poliser, där låg folkhemstanken död
Gud borde dragit i bromsen för världsalltets gång
Klockorna ringa, fåglarna tysta sin sång
Nu är det dags att vi vaknar
Kliver upp ur vår törnrosasömn
för man mördar våra kamrater
medan vi lever kvar i en dröm

Jag är rädd för marscherande kängor
och skallande rop
Rädda små pojkar som samlas i gäng
och suddas ut till en hop
Jag är rädd för de stora
jag är rädd när de bråkar och slåss
Jag är rädd när de säger:
Du är inte som oss

För oss barn av de stolta projekten
vi som aldrig haft krig
sagan är över, oskuldens tid är förbi
Den är borta som pojken vid sjön
han kommer aldrig tillbaks
Luften darrar av oro, av hot och av hat
Vädra ut, öppna upp alla fönster
sluta låtsas som om ingenting hänt
sånt där finns väl bara hos andra
Det är här hos oss som nånting har hänt

Jag är rädd för marscherande kängor
och skallande rop
Rädda små pojkar som samlas i gäng
och suddas ut till en hop
Jag är rädd för de stora
jag är rädd när de bråkar och slåss
Jag är rädd när de säger:
Du är inte som oss

Stålskodda kängor ger makt
för kroppen är mjuk
Att den starke har rätt
den tanken gör mig sjuk.
Slå in skallen på fienden, svartskalle, jude och bög
Jag sparkade mot skallen, inte trodde jag att han skulle dö.
Snart täcks jorden av mörker
ett urtida ingenmansland
Där står vi till sist i skogen
vid sommarens strand
Bakom mina ord lurar fasan
och sorg över han som försvann.
Du, som borde varit hans bror och kamrat:
Fienden var aldrig han

Jag är rädd för marscherande kängor
och skallande rop
Rädda små pojkar som samlas i gäng
och suddas ut till en hop
Jag är rädd för de stora,
jag är rädd när de bråkar och slåss
Jag är rädd när de säger:
Du är inte som oss

av Rikard Wolff 1997

Den här sanna berättelsen (varning för stark bild) om en 14-årings sista timmar i livet är så fruktansvärd, vidrig och sorglig att det känns som om jag skall gå sönder.
Hur jag än försöker kan jag inte förstå.

Nu är allt äntligen klart med skadeanmälan kring olyckan som S råkade ut för.
Vi pratade med försäkringsbolaget idag och S kommer att få ersättning för förlorad arbetsinkomst, läkarbesök samt sveda och värk.
Så glad över att det ordnade sig!

Min våg måste ha varit full igår, för idag visade den något helt annat än 69,9 kg.

Eller så är den full idag...?
             

Vikt imorse: 69,9 KG!

Nu är jag under 70 kg, så här lite har jag inte vägt sedan jag blev gravid med Lilla T.

                                              

S var hos husläkaren idag för att få sin sjukskrivning förlängd, men läkaren ville ha handen röntkad en gång till för säkerhets skull. Hon misstänkte att det kunde vara en fraktur ändå, och det visade sig att hon hade rätt.
Det var en splitterskada i handleden, så nu är maken gipsad och sjukskriven i en månad.

Igår fick vi ett överraskande mail som innebar att något vi velat, men inte trott skulle vara genomförbart, kanske ändå kommer att bli av...*hemlighetsfull*

                                                        

Mår inget vidare, har nåt skit i kroppen som inte bryter ut ordentligt.
Har haft ont i halsen ett par dagar, men det verkar ha gått över nu. Istället har jag värk i kroppen, det känns som träningsvärk och sitter framförallt i axlar och armar. Kan knappt röra höger axel utan att det gör ont och huvudet känns som en frusen ananas.
Men ingen feber, och jag är inte förkyld. Skumt.
Sitter här och väntar på att söndagstidningarna skall anlända (vi får Aftonbladet och Expressen levererade till dörren 9.00 varje söndag, perfekt!) sedan skall jag ta ett långt, varmt bad.

Sen tänker jag skita i att jag inte mår så bra, jag skall ta en långpromenad och försöka att beta av lite jobb-planering.

Filmen (Shrek 3) igår var lite sådär...den var inte lika kul som de andra Shrek-filmerna. Jag var lite besviken faktiskt.

Att biosällskapet innefattade en spattig 3½-åring kan visserligen ha påverkat upplevelsen...då filmen var slut hade hon hunnit med att både spilla cola på hela sig själv och hälla ut resten av drickan på golvet och i mina boots (jag hade tagit av mig skorna för att krypa upp i biofotöljen) samt tappa ut allt godiset bakom fotöljen (tur att vi satt på sista raden). Själv hjälpte jag till med förödelsen genom att öppna en flaska bubbelvatten som någon i butiken roat sig med att skaka. Det var bara jag som blev genomblöt, tack och lov...

Inatt har jag faktiskt lyckats sova mellan 21 och 06. Nio timmar i sträck! :)
Tråkigt bara att hela lördagkvällen sovs bort.

Snart drar vi iväg på bio, det blir Shrek 3.
Skall bli kul att se en film som kommer att uppskattas av oss allihop, vi älskar Shrek-filmerna.

När jag får råd nån gång skall jag köpa mig ett par stövlar med höga skaft - nu har jag faktiskt minskat såpass mycket runt vaderna att det är fullt möjligt att få på sig skor av den här modellen!

Idag skall jag pigga upp mig med lite nätshopping - presentkortet från sunmate kom igår och till min glädje var det inget färdigt paket, utan jag får välja och vraka precis vad jag vill i webbutiken för prissumman.
Så nu blir det solskyddskläder till oss för hela slanten, bokstavligen.

Jag är inte riktigt i form just nu, det har varit en tuff vecka med dålig sömn och många envisa tankar som snurrar i huvudet. Har legat vaken i flera timmar varje natt, och lyckats somna om först nån timme innan det varit dags att gå upp...
Måste snart ta tag i detta på något sätt, det funkar inte i längden att sova så här dåligt.

Har tittat lite på gamla bilder...

Lilla T blev buren i sjal mycket då hon var liten. Mest för att det var så mysigt.
Vi hade många olika varianter på sjalar; ryggbärselar, trikåsalar, vävda sjalar, kortsjalar, långsjalar, ringsjalar...you name it! Jag var lite sjaltokig...
Vi har till och med gått mannekänguppvisning för LOOMA på en barnmässa för ett par år sedan...det var hur kul som helst!
Jag var jättesnitsig med sjalarna och kunde många svåra knytningar och jag kunde svinga upp henne på ryggen hur lätt som helst.
Nu är hon för stor för att bli buren, inte för att det blir tungt utan för att hon har blivit så lång - det är armar och knän i vägen.



Den här sjalen är en Robozo från Mexico.

Den här rackaren hittade jag hos vår lokala Second Hand-butik. Jag tror att han kommer från Thailand.
15:- kostade han och jag tänkte använda honom på jobbet. Vi har Sagoväsen-tema med barnen, och jag tror att han kommer att passa ypperligt i rollen som den mäktiga trollkarlen ifrån Indialand...

Hursomhelst så kunde jag inte låta bli att köpa honom - jag tycker att han är lite läcker!

...hade jag i söndags.
Jag struntade i alla aktiviterna (meditation, qigong och lite annat) utan låg istället och gottade mig i de mysiga, varma utomhusbaden och vräkte i mig massa smarrig frukt .



Lite motion blev det också, jag simmade en hel del i den stora bassängen mellan varven.



Middagen var fantastisk, länge sedan jag åt något så gott.
Som entre blev det blev sashimi och misosoppa. Förrätten bestod av skivat renkött på palsternackscreme och till huvudrätt valde jag lax och krabba, friterat i knyten i nån slags filodeg, med olika såser att dippa i. Till efterrätt blev det krispiga flarn med vaniljcreme och ljumna äpplen. Valde inte Sushi, det kan jag ju äta närsomhelst...

Rummet var jättefint och fräsht, med utsikt över havet.
Jag är glad att jag valde att sova kvar trots att det var vanlig arbetsdag dagen efter. Vi gick och lade oss redan vid tio och hann på måndagmorgonen med både lite bad i de varma källorna, nån halvtimmes motionssim och en supersmarrig hotellfrukost innan det var dax att åka till jobbet.