* Nattfari *

Den lysande elektrikern visade sig även vara en hejjare på datorer - så nu har vi en fungerande dator igen. Reparationsskivan som jag ägnat flera timmar åt att leta efter på alla möjliga och omöjliga ställen visade sig stå prydligt uppställd på hyllan två dm ovanför datorn. Ibland undrar jag hur min hjärna fungerar egentligen.
Och vi lyckades dessutom rädda allt som fanns i datorn, så inga foton eller dokument gick i soptunnan. Känns kanon!

Pappa, som under förmiddagen skjutsat S ända bort till Mekonomen i Segeltorp för att hämta bromsljuskontakten, fick återigen komma och rädda oss med batteriladdare och startkablar och dessutom agera taxiservice för att hämta E från en kompis.
Den lysande elektrikern hade nämligen både ACn och stereon på under tiden han jobbade med kablarna och i kombination med trolig krypström ledde det till att batteriet helt laddade ur. Bilen hostade till lite och var sedan helt död och omöjlig att starta.

Hade jag inte varit en så civiliserad person hade jag klivit ur bilen och sparkat in motorhuven. Det riktigt kliade i högerfoten.

...över att min make är elektriker.
Igår vågade vi oss ut på en längre utflykt med bilen, och på hemvägen bestämde sig förstås bromsljusen för att lägga av igen. Efter en lång harang av svordomar och ett misslyckat lagningsförsök på macken åkte vi vidare hemåt.
Väl hemma kunde S konstatera att det var bromsljuskontakten som gått sönder och han passade även på att göra en koll på kablarna...ingen vacker syn! Vi hittade flera kabelbrott - inte så konstigt mao att hälften av fönsterhissarna och högtalarna inte funkar, och det var bara en tidsfråga innan låsen skulle börja kärva.
Så idag blev det ett besök till Mekonomen där det inhandlades ny bromsljuskontakt samt lagningssats för kablarna.
Skall bli skönt att få ordning på allt glappande!

Vill inte tänka på vad verkstaden hade debiterat oss för felsökning och arbete om vi hade lämnat in bilen...

Nu står bilen här på vår parkering!
Den känns ganska annorlunda att köra....lite piggare i accelerationen och den plågsamt hårda kopplingen är ett minne blott. Den renoverade växellådan känns mycket mer stadig och stabil än tidigare, växlarna behöver bara puttas i och jag får vänja mig vid att inte behöva ta i för kung och fosterland då jag växlar.
Bilen var grymt skitig både utanpå och inuti, så vi passade på att tvätta och städa ur den ordentligt, samt satte på fräsha hjulsidor. Det blev lite rekond-feeling över den.
Hoppas bara att den håller ett bra tag framöver nu!

Vi firade med att åka till Sickla Stormarknad där vi gick på bio. Vi såg "Clone wars", en tecknad Star Wars-historia som framkallade gäspningar hos alla utom E, som är ett stort Star Wars-fan. Jag tom somnade...
Det blev även ett besök på Skopunkten där det blev nya gympaskor till delar av barnaskaran och ett par nya höstskor åt mig (ÄLSKAR det där med 3 par till priset av 2!!!)

S fick ett samtal från verkstaden idag som hade stött på patrull då de skulle byta kopplingen. De hittade ett ordentligt oljeläckage från motorn till kopplingen som behövde åtgärdas: 4000:- *pengarassel* samt någon gummipackning som behövde bytas: ett par hundralappar *pengarassel*

Däremot skulle det vara snabbt åtgärdat och de tror nu att bilen kan bli klar till slutet av veckan.
Alltid något.

Av någon outgrundlig anledning har jag lyckats att hålla vikten hyfsat under sommaren, trots att det har blivit en hel del McDonalds, glass, godis, kakor, bullar och annat onyttigt. Jag ligger på ungefär samma vikt nu som för två månader sedan. Däremot så känns det inte OK i kroppen, den skriker att det är dax för detox...
Så nu tänker jag göra ett ryck, lägga om kosten igen och dra ned på socker, fet mat och kolhydrater. Jag kommer inte att hålla på och räkna points eller så, eftersom jag egentligen inte behöver gå ned så mycket mer i vikt, utan det handlar mer om att äta bra mat för att må bra.
Tänkte även hitta någon form av motion och funderar på att återuppta kundaliniyogan. Tror att det skulle vara bra för mig, både fysiskt och själsligt. Men tills vidare får det bli lite promenader med stavarna, jag känner att jag behöver komma igång NU och inte om ett par veckor.

...då var semestern slut.
Imorgon börjar jag jobba igen efter en två månaders långledighet. Man vänjer sig snabbt vid det lugna tempot, de sena kvällarna, de långa sovmorgnarna och vid att rå över sin egen tid.
Den här sommaren har vi förvaltat väl, vi har både fått mycket gjort här hemma och ägnat mycket tid tillsammans som familj. Men nu är det snart vardag igen. Dagis, skola, läxor, sandiga galonbyxor, VAB-krig och stressiga morgnar.

Tillbaka till ekorrhjulet.

Vi har nu fått  besked från verkstaden i Mora, och de hade tack och lov lite goda nyheter - växellådan går sannorlikt att rädda och behöver inte bytas ut!
En liten skruv/bult inne i växellådan hade lossnat vilket orsakade att växelföraren rasade. Den hade även slitit bort någon viktig magnet inne i lådan, men alla kuggarna hade klarat sig. Detta innebär att notan rimligtvis borde landa på runt 15.000:- istället för 32.000:-
Vi bad dem att byta kopplingen nu när de ändå har lådan helt nedriven, den stora kostnaden på ett kopplingsbyte är ju inte materialet utan det tidskrävande arbetet med att få ned själva växellådan. Förmodligen hade vi ändå åkt på det förr eller senare och byter vi nu sparar vi iaf många tusenlappar på den arbetskostnaden. Kopplingsbytet innebär heller ingen förlängd verkstadstid, det skulle gå fort att sätta den på plats.
Däremot tar det tid innan de kan få fram reservdelar till att laga den trasiga växellådan, så vi får vackert vänta på bilen ett tag till.

Känns fortfarande väldigt surt, men vi är väldigt glada över att vi tog en chans och inte övergav bilen för 25.000 - det hade med facit i hand varit en riktigt dålig affär för oss.

Jag kan meddela att vår semester i Dalarna inte riktigt blev som vi hade tänkt oss.

Det började väldigt bra.
Stugan vi hyrt visade sig vara en riktig pärla. Ett enkelt, mysigt litet 1800-tals torp med mycket karaktär och en underbar trädgård. De första dagarna var vi på Sommarland i Leksand och Orsa Grönklitt, tittade på cruising i Rättvik och badade i Orsasjön och på Sollerön. Hade det riktigt mysigt, vädret perfekt och allt var toppen.



       

På tisdagen hade vi planerat att åka och titta på lite vattenfall, Storforsen och Helvetesfallet.
Strax innan Helvetesfallet rasade växellådan. Växelspaken var plötsligt helt lealös då jag skulle lägga in femman, det var som att vispa runt i en tom bunke med en träslev. Det var helt omöjligt att starta bilen, den hade fastnat i fyrans läge. Motorn bara hostade och dog då vi slog på tändningen.
Inget mer att göra än att ta ett djupt andetag och ringa efter assistans och bärgning.

Efter en timme kom bärgaren som en räddande ängel och tog oss och bilen till en verkstad i Mora. E fick sitta fram i bärgningsbilen, mycket spännande.



Mekanikerna på verkstaden tog en snabb titt och konstaterade att de skulle behöva riva ned hela växellådan för att överhuvudtaget kunna se vad som hade hänt, vilket de inte hade tid med eftersom de var helt överhopade av jobb och dessutom var underbemannade.

Under tiden hade försäkringsbolaget ordnat med en hyrbil åt oss, en 9-sitsig buss, som vi skulle få ha fram till fredag eftermiddag. En snäll kille på verkstaden skjutsade mig till Orsa för att hämta upp den. Aningens läskigt var det att köra ett sådant stort schabrak, men jag vande mig fort. Efter ett tag kändes den riktigt trevlig.

Under onsdagen hörde verkstaden av sig, de hade fått ett återbud och hade nu möjlighet att titta på bilen. Det värsta, och tyvärr även det troligaste, scenariet: byte av växellåda och koppling till den nätta summan 32.000:-.  Troligtvis blir bilfan dessutom stående i Mora minst ett par veckor till, de var helt överhopade med jobb. Men de skulle iaf klämma in en felsökning för att kunna få fram en ny växellåda om det skulle behövas.
Man ville bara gråta (och det gjorde jag också...)
Vi fick ett bud på 25.000:- för bilen om vi ville byta in den mot något annat, men efter mycket huvudbry och överläggande med en kompis till S som är mekaniker bestämde vi oss för att ändå inte överge bilen. Han trodde att den utan vidare kunde gå 15.000 mil till efter renoveringen, så vi gav klartecken till att börja riva ned lådan. På måndag får vi förhoppningsvis veta vad det är för fel och vad det kommer att kosta. Håll tummarna!

Hur vi sedan skulle ta oss ned till Stockholm var nästa problem, eftersom bussen måste återlämnas på macken i Orsa och inte gick att lämna tillbaka på annan ort. Buss och tåg var inte att tänka på med alla barnen och den gigantiska packning vi hade med oss. Försäkringsbolaget beviljade snabbt både hyrbil och bensin för att få hem oss, men problemet var att det uppe i Dalarna inte fanns några hyrbilar alls som gick att lämna i Stockholm...inte ens en vanlig personbil lyckades vi få tag i. Vi pratade med varenda mack och hyrbilsföretag vi kunde hitta...det var helt kört!

Till slut blev det så att min pappa hämtade ut en minibuss nere i Stockholm där utbudet är större och körde upp till Orsa för att hämta ned oss. (Tack Pappa!!! *KRAM*)
 Han mötte upp oss vid macken i en läcker, svart Chrystler då vi lämnade tillbaka vår hyrbuss . Vi åkte ned till campingen och tog ett kvällsdopp vid Orsasjön och allt kändes så mycket bättre, nu skulle allt ordna sig och vi skulle komma hem ordentligt.





Men historien slutar inte här...det kommer mera.

Vi kom iväg tidigt i går morse, redan vid kvart i nio eftersom vi hade planerat en del stopp vid sevärdheter på vägen till Stockholm. Vi stannade till vid Mora för att ta en liten promenad, och då vi skulle åka iväg igen startade inte bilen. Det tickade från motorn, lamporna blinkade och visarna på mätarna for runt helt hysteriskt.
Bara att ringa till uthyraren som bad oss ringa efter bärgning...denna gång var det kortslutning i batteriet, bilen var stendöd. Det visade sig senare att uthyraren hade haft samma problem med Chrystlern tidigare, och även bytt ut batteriet.
Efter ett par samtal med biluthyraren och nästan fyra timmar senare kunde vi åka vidare, denna gång i två hyrbilar: en Saab93 och en Volvo V50. Nån minibuss fanns inte att få tag på och företaget vi hyrt Chrystlern av skulle själva bekosta dem samt köra tillbaka bilarna till Dalarna.

Vi lyckades slutligen ta oss ända ned till Stockholm utan fler driftsstopp. 
Vi hade planerat att fira med skumbad och en flaska vin men vi slocknade istället utmattade i varsin soffa.

Jag kan säja att jag är MYCKET glad över att vi kostade på oss tilläggsförsäkringen assistans och bärgning i vår bilförsäkring, för detta hade blivit mycket dyrt för oss annars. Nu betalade vi ingen självrisk, och behövde inte ligga ute med ett enda öre för våra merkostnader. Försäkringen täckte precis allt utom självriskreduceringen på hyrbilarna samt den bensin vi använde då vi körde runt med hyrbussen uppe i Dalarna.

Vad är oddsen för att allt detta skall hända inom loppet av ett par dagar???