31/3 Utflykt till Koh Rok

Idag blev det en speedboatutflykt till Koh Rok.

Det var en riktig höjdpunkt, med tre stopp på fantastiska snorklingsställen. Vi såg färggranna papegojfiskar, anemoner, en muräna, barracuda, sjöborrar, trumpetfisk och mycket annat. Barnen, som först inte varit så pigga på att åka på utflykt, var helt lyriska och tom Lilla T snorklade. Stora T och E hade flytvästar och Lilla T puffar, Själv fick jag nog rejäl träning - 45 min simning x 3! Jag var bra slut efter varje pass...man fick jobba hårt för att simma tillbaka till båten på vissa ställen, då strömmarna var ganska starka. Personalen på båten dök ned och plockade upp en sjögurka som barnen fick klappa...det var riktigt slemmig! Det var stora fält av korallrev under oss och sikten otroligt bra...detta var bättre än Similan Islands!

 

 

Dock brände sig både jag och P på maneter. P fick ett tydligt brännsår av tentaklerna, men tack och lov hann han se den strax innan och det var inte någon farlig sort. För mig blev det bara en liten brännblåsa, men det kändes rändå ejält hela dagen.

Vi stannade även två timmar på stranden på Koh Rok där vi badade, åt lunch och tittade på varanerna som finns där. De var väldigt stora och respektingivande och vi höll oss på lite avstånd. De får mat av parkvakterna, så de var mätta och belåtna.

Sanden var som potatismjöl, mjuk och alldeles kritvit. Det gick också utmärkt att snorkla direkt från stranden, revet ligger bara 15-20 meter ut.

 

 

 

 

Detta var en av de bästa utflykter jag upplevt i Thailand, det var lagom med stopp och ingen stress, personalen var trevlig och engagerad, maten jättegod…tom snorklingsutrustningen var i tiptop-skick.

 På eftermiddagen lyckades jag snava vid poolen och slå upp tån…bröt av halva nageln och skrubbade mig ordentligt. Verkligen inte så lyckat i den här värmen, såren blir infekterade på nolltid.

 

 

Innan middagen tog vi en promenad bort till södra udden av Long Beach och tittade på solnedgången.

När alla utom 14-åringen hade somnat fick han vara barnvakt en stund (han fick ett internetkort, laddat med 2 tim Wifi-tid...) medans jag och S gick ned och satte oss i baren och tog några öl. Det kändes helt OK, man har full sikt över bungalowen därifrån och han skulle bara behöva bara öppna dörren och ropa om det skulle vara något.

Det var så mysigt att sitta där under stjärnorna och se ut över stranden och havet, som badade i månsken...allting därhemma kändes så avlägset och så långt borta. Här skulle jag vilja slå mig ned för gott. Det finns ett lugn här på Koh Lanta som jag inte har hittat förut. Här är jag fullständigt nöjd med att bara finnas till. Jag hoppas att jag kan ta med mig den känslan hem igen.

Då vi skulle gå tillbaka blev vi överfallna och överösta med pussar från en gullig hund med något så ovanligt som ett halsband. Vi pratade lite med ägaren, en tysk kvinna som bor här stora delar av året sedan flera år tillbaka. Hon berättade att hon alltid börjar längta hem igen när hon varit här för länge. Att allting blir vardag här med. "When you stay here all the time, this paradise aint the same paradise anymore"

Kanske just vad jag behövde höra.

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Ninni

Ser verkligen underbart ut..men när jag såg toan rös jag hoppas innerligt att det itne ser ut så där överallt.



Maneter, myggbett infektioner...hua ska jag verkligen åka..hihi



Ha det..kramen

2009-04-01 @ 06:47:55
URL: http://ninni.blogg.se/
Postat av: Anonym

Härligt att se bilderna från Koh Rok. Också en av de finaste utflykterna vi gjort under våra resor i Thailand!

Kram maria

2009-04-01 @ 22:05:18
Postat av: ullisar

på nåt vis skönt att höra att paradiset liksom inte är beboeligt. men oj så härligt det ser ut! makalösa foton! jättejättevackert! - å nä, inte alls avis här...

2009-04-02 @ 01:13:11
URL: http://akirllu.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0